Veckan som har varit har jag gjort någonting varje dag. Med andra människor. Hur trevligt och bra det än känns så tar det på mina krafter. Det är jag också väldigt medveten om. Min högstanivå gällande intryck och energi är betydligt lägre än innan jag blev sjuk. Det har jag accepterat.
När jag har varit på kursen måste jag åka hem och sova ca två timmar.
Oftast orkar jag bara göra en aktivitet per dag.
Mellan varven behöver jag dagar där jag är helt för mig själv. Så att jag kommer ikapp mig själv och kan landa.
Imorgon ska jag hälsa på ett katthem där jag ska söka arbetsträning senare.
På tisdag är det kurs (måndag också) och på onsdag ska jag vara alldeles ledig och för mig själv.
Torsdag och fredag är det kurs och helgen är ledig tid.
Lagom är bäst.
Vad jag känner igen mig i det du skriver, jag kan också bara göra en aktivitet per dag, orkar helt enkelt inte mer. Och det är jättesvårt för andra att förstå, de tycker ju att det är trevligt att träffas, men för oss kan det vara lite för mycket.
SvaraRaderaSka hålla mina tummar för dig i morgon, hoppas katthemmet är ett bra ställe för dig, tror du skulle passa bra där.
varma goa kramar
Jag är likadan som du och Majsan. Det är tråkigt, att inte orka mera än man gör. Men vi har åtminstone lärt oss att lyssna på våra kroppar och själar.
SvaraRaderaDet som också är jobbigt, är att oroa sig för allting i förväg. Det tar mera kraft än själva görandet. Försöker att inte låta hjärnan och tankarna styra. Skjuter bort orostankarna och ibland fungerar det.
Håller tummarna för att du får vara på katthemmet. Där behövs du.
Kramar
Majsan, det kan jag märka på t ex nån granne, som är supergullig, men som vill att jag ska komma och fika och jag känner mig instängd och ångestfylld och är jättetrött (ett exempel) men det känns så svårt att förklara och det känns dumt att bara säga nej. För jag vill ju också. Hon vet att jag har panikångest osv. Då är man vid det där att man inte säger något....
SvaraRaderaKramar vännen!
Anonym...det är verkligen bra att man lärt sig att lyssna på kroppen och själen.
SvaraRaderaJag har blivit ganska bra på att skjuta bort orostankar och det är så skönt.
”Egen vilja skapas av dina egna tankar, möt stunden med säkerhet. Rätt tänkt tanke ger dig färdighet.” Läste dessa kloka ord idag.
Kramar!
Tänk om man kunde säga till någon som frågar hur man mår att jag har ångest! Likaväl som det är OK att säga att man har huvudvärk. Jag har någon gång sagt det, men gör inte om det. För det blir tyst, väldigt tyst. Som om ordet skulle smitta.
SvaraRaderaOch vad svårt det är för någon, som fortfarande har alla krafter kvar, att förstå hur det är att bli trött efter "bara" ett par timmars aktivitet. Idag var jag så trött, när jag gick min promenad att jag nästan började gråta. Vet så väl att jag måste fortsätta att röra på mig, men är så trött, så trött...
Vad skönt att du kan putta bort orostankarna. Det är kraftbesparande.
Det var jag som var anonym ovan. Men det kanske du gissade också att det var. Har så svårt att veta hur jag ska få in kommentaren genom att klicka på namn och bloggadress. Det blir aldrig godkänt av någon anledning!!!
Men stor kram. Vi får se om jag lyckas nu med att skicka kommentaren. Annars är det Trollisen som skriver.
Ja, jag förstår inte varför jag inte säger det?! Jag säger det inte ens till de som vet om hur jag mår. Någon gång kan jag säga det men inte ofta.
SvaraRaderaJag gissade att det var du =)
Stor kram!