Min läkare bedömde att jag kunde arbetsträna max fyra timmar i veckan just nu p g a livskris. Det var för lite för Faros så nu skrev de ur mig från det så jag får inte arbetsträna alls. Det bara kapades av.
Jag väntar fortfarande på tid till kurator.
Har cellförändringar som ska behandlas på något sätt.
Ska ringa om sjukgymnastbehandling. Har så ont.
Väntar på tid för ett stort möte på sjukhuset där min fina vän låg tills hon gick bort.
Väntar på besked på om jag får delta i en behandling mot mardrömmar som KI ska ha.
Men jag känner en enorm kärlek för mannen jag träffat. Och trygghet. Han förstår mig. Han tycker om mig precis som jag är. Det är en gåva. Det är vackert.
Om mina steg fram och tillbaka ut ur min utbrändhet och ångestproblematik. Och om livet i stort och smått.
Utveckling
Jag tror på utveckling. På att lära sig. På att fortsätta kämpa, ibland bara en sekund i taget. Mitt främsta mål är att få ro i själen. För den är väldigt orolig nu. Och det tar sig i utryck på flera olika sätt.
Jag har Fibromyalgi med varierande värk från dag till dag men alltid ont. Jag har generaliserad ångest, social ångest med panikattacker och återkommande depressiva dagar.
Men jag jobbar på att tänka att jag Är inte mina sjukdomar. Jag är så mycket mer än så. Men ibland händer det att jag känner mig som en värkande ångestklump.
men vad är det ? kan de bara kapa av arbetsträningen ?
SvaraRaderaJag vet inte vad Faros är ..
Men himla skönt att veta att du har en hittat en kärleksfullrelation underbart ..i allt det här
Alvfe // alwfewor
Faros är ett rehabiliteringsprojekt som man får gå ett år där man i lugn takt får pröva på sin arbetsförmåga. Jag hade bara till 14 mars kvar.
RaderaMen nu har de kommit på att jag kan få ingå i något annat som jag inte ens vet vad det heter där man får arbetsträna utan någon undre gräns. Men jag måste vänta tills beslut tagits.....
Jag blir så snurrig. Känns så onödigt.
Ja, tack snälla, det är värt så mycket. Han förstår verkligen allt. Min sorg, min oro...och min kärlek