Utveckling

Jag tror på utveckling. På att lära sig. På att fortsätta kämpa, ibland bara en sekund i taget. Mitt främsta mål är att få ro i själen. För den är väldigt orolig nu. Och det tar sig i utryck på flera olika sätt.
Jag har Fibromyalgi med varierande värk från dag till dag men alltid ont. Jag har generaliserad ångest, social ångest med panikattacker och återkommande depressiva dagar.
Men jag jobbar på att tänka att jag Är inte mina sjukdomar. Jag är så mycket mer än så. Men ibland händer det att jag känner mig som en värkande ångestklump.

fredag 23 december 2011

Landa

Jag känner att jag nästan får kortslutning i hjärnan snart. Nu måste jag landa, känna in, andas. Hela helgen nu i jul ska jag bara koppla av. Annars går jag sönder.

5 kommentarer:

  1. hej
    Då jag igen gick tillbaka till TG:s blogg och hittade din bloggadress som hennes favorit där
    ..klickade och kom hit ,gissar eller förstår jag att det är du som skrivit så fint där !!!.

    Jag vill verkligen tacka dej för det .Du kände alltså henne så väl ..underbart att få veta det och att du fanns där hos henne.
    Hennes blogg betydde så oerhört mycket för mej..och jag kan fortfarande inte förstå ..en sån chock att hon försvann så plötsligt.
    Hennes blogg är så välskriven borde ges ut som hon hade tänkt ..som en bloggbok..
    Alltid svarade hon varsamt ,vänligt ,och med sån omsorg på kommentarer..vilken djup kontakt hon fick med oss.

    Att du hade en sån vän ,det får mej att hoppas ja .. tro att du kommer att hitta fler sådana vänner
    Alvfe //blogg om du vill besöka mej ,svårt at få in komm här med direktlänk alwfewor.wordpress.com

    SvaraRadera
  2. forts av alvfe : Ja sorgen för en sån "sprängkraft" med sej (även om jag tror att hon hela tiden finns vid din sida )
    Jag själv har just förlorat min bror ,också i cancer ..och det är omvälvande ..fastän vi inte stod varandra nära ..Jag hoppas någon finns där för dej ,tröstar,värmer

    SvaraRadera
  3. Hoppas att du har klarat helgerna någorlunda, Anna. Det är alltid svårt med stora helger när man förväntas vara glad. Jag tänker på dig.
    Varma kramar
    Jag

    SvaraRadera
  4. Alvfe: Tack snälla för dina fina ord!
    Det är fortfarande ofattbart att hon är borta, och omvälvande som du skriver om din bror. Det blir sig aldrig mera likt. På något sätt går det att hantera (för att man måste) men hon var den bästa vän jag hade. Och hon var så närvarande och klok. Jag önskade så att hon skulle få det bra, att det skulle vända och att hon skulle få njuta av livet. Istället gick det bara så fort från ingenstans och så var hon borta.

    Förstår att det känns för dig.

    Tack jag hoppas hon finns vid min sida, det känns så. Jag kämpar vidare med det hon och jag kämpade för tillsammans.

    Kramar!

    SvaraRadera
  5. Jag: Tack snälla, årets helger blev annorlunda. Allt blev annorlunda. Allt har vänts upp och ned. Men på något sätt hanterar man det. Det trodde jag inte innan att man skulle klara.

    Varma kramar!

    SvaraRadera